Projektets syfte
Hej
Vi är fyra elever som går tredje året på Nacka gymnasium och precis som alla andra som går sista året på gymnasiet gör också vi ett projektarbete på 100 poäng. Vi har startat den här bloggen för att dokumentera vårt projektarbete, som går ut på att leva som ortodoxa judar i tre veckor. Nedan kan man läsa vårt PM som vi lämnade in till vår handledare före projektets början, vilket förklarar vad arbetets syfte är. Något som inte framgår i vårt PM är var vi fått vår fakta ifrån. Mycket har vi hämtat från boken "Att leva som jude i vardag och helg" av Chaim Halevi Donin, men även från intervjuer och internetkällor som Wikipedia och Judiska församlingens hemsida.
Bakgrund:
När vi bestämde oss för att göra ett projektarbete kring judendomen, hade vi suttit länge och "brain stormat". Alla i gruppen var överens om att vi till viss del ville göra något praktiskt, något som vi själva kunde få ut någonting av. Till slut kom vi fram till att vi skulle leva efter en viss religions regler. Vi hade nyligen jobbat med judendomen i religionskunskapen och kanske var det därför som det fick bli just judendomen. Vi bestämde alltså att vi under tre veckors tid skulle leva som ortodoxa judar. Vi tyckte att det var en bra idé eftersom ingen i vår grupp någonsin har levt efter någon religion eller speciella regler, vi har inga direkta krav på oss i vår vardag (hur vi ska klä oss, vad vi ska äta o.s.v.). Just därför blir det extra intressant att få leva som en religiöst praktiserande minoritet under en viss tid och få mer förståelse kring andra levnadssätt som vi annars bara skulle läst om i skolan. Och eftersom Mia etniskt sätt är judinna, så tycker vi det är intressant att se hur hennes dagliga tillvaro kunde ha sett ut.
Mål/problemformulering:
Uppgiften är således att vi ska se hur det är att leva som en religiöst praktiserande minoritet i det moderna samt sekulariserade Sverige. Vi vill även väva in ungdomsfrågan i det hela och inte bara hålla oss inom ramen för ett aktuellt samhällsproblem. Därför vill vi även jämföra våra dagliga liv - liv utan krav och enbart grundläggande normer som vi knappt följer - med det hos minoriteten av praktiserande religiösa.
Genomförande:
Val av metod: Resten av terminen, alltså fram till jullovet kommer stor del av arbetet gå åt till att samla in information, göra veckoplaneringar och andra övriga förberedelser för våra tre veckor som ortodoxa judar. Detta kommer äga rum mellan vecka 6 och vecka 8. Vi har planerat att vi under de här tre veckorna ska skriva en blogg där man kan följa hur det går för oss.
Val och insamlande av information och material: Tanken är att vi ska samla på oss så mycket viktig information vi bara kan innan jullovet, så att vi är väl förberedda för det praktiska. Vi ska finna lämplig information via internet, bibliotek och även försöka göra intervjuer. Förhoppningsvis kan man gå via någon judisk organisation för att kunna få tag på folk som eventuellt vill ställa upp i en intervju, främst hoppas vi på en givande dialog med den judiska församlingen i Stockholm.
Val av eventuella medarbetare: Vi har valt att jobba i grupp med det här projektet eftersom att vi tror att det skulle bli både lättare och roligare att genomföra. Då slipper vi även fira sabbath ensamma!
Vi är fyra elever som går tredje året på Nacka gymnasium och precis som alla andra som går sista året på gymnasiet gör också vi ett projektarbete på 100 poäng. Vi har startat den här bloggen för att dokumentera vårt projektarbete, som går ut på att leva som ortodoxa judar i tre veckor. Nedan kan man läsa vårt PM som vi lämnade in till vår handledare före projektets början, vilket förklarar vad arbetets syfte är. Något som inte framgår i vårt PM är var vi fått vår fakta ifrån. Mycket har vi hämtat från boken "Att leva som jude i vardag och helg" av Chaim Halevi Donin, men även från intervjuer och internetkällor som Wikipedia och Judiska församlingens hemsida.
Bakgrund:
När vi bestämde oss för att göra ett projektarbete kring judendomen, hade vi suttit länge och "brain stormat". Alla i gruppen var överens om att vi till viss del ville göra något praktiskt, något som vi själva kunde få ut någonting av. Till slut kom vi fram till att vi skulle leva efter en viss religions regler. Vi hade nyligen jobbat med judendomen i religionskunskapen och kanske var det därför som det fick bli just judendomen. Vi bestämde alltså att vi under tre veckors tid skulle leva som ortodoxa judar. Vi tyckte att det var en bra idé eftersom ingen i vår grupp någonsin har levt efter någon religion eller speciella regler, vi har inga direkta krav på oss i vår vardag (hur vi ska klä oss, vad vi ska äta o.s.v.). Just därför blir det extra intressant att få leva som en religiöst praktiserande minoritet under en viss tid och få mer förståelse kring andra levnadssätt som vi annars bara skulle läst om i skolan. Och eftersom Mia etniskt sätt är judinna, så tycker vi det är intressant att se hur hennes dagliga tillvaro kunde ha sett ut.
Mål/problemformulering:
Uppgiften är således att vi ska se hur det är att leva som en religiöst praktiserande minoritet i det moderna samt sekulariserade Sverige. Vi vill även väva in ungdomsfrågan i det hela och inte bara hålla oss inom ramen för ett aktuellt samhällsproblem. Därför vill vi även jämföra våra dagliga liv - liv utan krav och enbart grundläggande normer som vi knappt följer - med det hos minoriteten av praktiserande religiösa.
Genomförande:
Val av metod: Resten av terminen, alltså fram till jullovet kommer stor del av arbetet gå åt till att samla in information, göra veckoplaneringar och andra övriga förberedelser för våra tre veckor som ortodoxa judar. Detta kommer äga rum mellan vecka 6 och vecka 8. Vi har planerat att vi under de här tre veckorna ska skriva en blogg där man kan följa hur det går för oss.
Val och insamlande av information och material: Tanken är att vi ska samla på oss så mycket viktig information vi bara kan innan jullovet, så att vi är väl förberedda för det praktiska. Vi ska finna lämplig information via internet, bibliotek och även försöka göra intervjuer. Förhoppningsvis kan man gå via någon judisk organisation för att kunna få tag på folk som eventuellt vill ställa upp i en intervju, främst hoppas vi på en givande dialog med den judiska församlingen i Stockholm.
Val av eventuella medarbetare: Vi har valt att jobba i grupp med det här projektet eftersom att vi tror att det skulle bli både lättare och roligare att genomföra. Då slipper vi även fira sabbath ensamma!
Barmhärtighet och rättvisa
- Skydda andras ägodelar som om det vore dina egna
- Visa gästfrihet, när det behövs
- Om släkt eller nära vänner drabbas av sjukdom eller sorg ska du besöka den/dem så fort du får reda på det
- Förpliktad att ta på sig både ansvar och utgifter för att rädda liv
- Hjälp djur, även ägarlösa, och skada dem aldrig
- Mata djur innan du äter, men drick innan du vattnar djuren
- Förtryck aldrig främlingar
- Slåss aldrig, förutom i självförsvar
- Ta inte mutor
- Ser du någon begå en synd; säg till honom att det han gör är fel
- Tillrättavisa inte den som du vet inte är villig att lyssna
- Svara inte på hån med oförskämdhet, ens om hånet är mot gud
- Gör det som är hälsosamt; missbruk av droger och överdrivet rökande/drickande är förbjudet
- Att hata ondska är lika viktigt som att älska rättvisa
Tsedaka - Välgörenhet
- Välgörenhet bör uppgå till tiondel (för oss kommer det uppgå till en tiondel för 3 veckor, dvs 75kr för studiebidrag – övrig inkomst ska självklart också räknas in!)
- Om man ser en fattig be om hjälp, är det ett brott mot budorden att vända sig bort. Du måste hjälpa personen, oavsett om han är judisk eller ickejudisk.
- Det är förbjudet att låta en fattig person gå tomhänt! Har du inga pengar, kan uppmuntrande ord räcka.
- Tsedakan ska ges med god min – oavsett hur stor och generös summan är; görs det inte med gott i sinne är det inte värt någonting.
- Det är förbjudet med vredesbrott mot en fattig - hans hjärta och ande är redan krossade
- Inspirera andra till gåvor är en stor dygd, större än att själv ge (även om man självklart ska göra det ändå)
- Låna även till icke-fattiga vid behov! Det är en god gärning.
- Betala alltid tillbaka lån när du har pengar
- Har du lovat att skänka pengar ska det ske så fort som möjligt
Välsignelser
- Bröd: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, hamótsi léchem min ha'árets.
- Bakverk: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, bore mine m'zonot.
- Frukter: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, bore' pri ha'etz
- Växter: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, bore' pri ha'adama
- Annat: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, shehakol nih'ye bidvaro
- Vin: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, bore' pri hagafen.
- Besaminkryddor: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, bore mine besamin.
- Havdala: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, bore me'ore ha'esh.
- Tvätta händerna: Baruch ata adonaj elohénu mélech ha'olam, asher kidshánu bemitsvotav vetsivánu al netilat jadájim.
Detta är de välsignelser vi kommer fokusera starkt på. Tacksägelserna är långa och svåra, medan dessa faktiskt kan tränas in ganska enkelt. Vi kommer att använda dessa utan undantag, även om svårigheter uppstår.
Förtal, hämnd och bedrägeri
- Lashon hara: tala icke illa om folk
- Motsi shem ra: sprid icke falska rykten om folk
- Det är värre att lyssna till förtal, än att förtala! Så säg emot alla du hör förtala någon annan, i synnerhet om de pratar med dig
- Om man lägger till "jag skojar bara" är det ett gränsfall, men något man bör avstå från.
- Hämnas aldrig
- Man ska inte hysa agg
- Förbanna aldrig en människa
- Förolämpa inte, orsaka inte ängslan eller smärta; bl.a. ska du inte ta upp pinsamma saker eller annat som kan föra upp otrevliga minnen
- All sorts bedrägeri eller negativa baktankar är förbjudna
- Hyckla inte
- Stå fast vid ditt ord
